Hälsinge regementes kamratföreningStockholmsavdelningen

   Hälsinge regementes historia i korthet



Text: Knut Björkenstam

Regementet, i kortform I 14, en benämning som tillkom i anslutning till första världskriget, lades ner 1993 som grundutbildningsförband. Samtidigt lades också regementets sista brigad, Gästrikebrigaden/IB 14, ner liksom flera andra krigsförband för vilka regementet var mobiliseringsmyndighet. Det som blev kvar av regementet, i huvudsak försvarsområdesstaben (Fo 21), kom att grupperas i före detta sjukhuset och tillsammans med angränsande förråd ingå i det "nya" kasernområdet. Det "gamla" kasernområdet i övrigt kom att successivt övertas av Högskolan i Gävle.

Regementets tillkomst


Lennart Torstenson blev chef för Hälsinge regmente 1629 Regementet räknar 1624 som sitt födelseår men av rullor framgår att det redan på 1550-talet fanns en Mats Törnes fänika i Gästrikland. Det är inte helt otänkbart att denna fänika utgör embryot till det som kom att bli Hälsinge regemente. Allt krigsfolk i Norrland sammanslogs i början av 1600-talet till ett Norrlands storregemente. Det visade sig dock att detta var en otymplig organisation. Med början år 1624 började regementet att delas upp i mindre enheter. Soldater från Norduppland och Norrlandskustens södra landskap sammanfördes till ett förband som kom att få namnet Hälsinge regemente, stadfäst i 1634 års regeringsform där det bland annat står "Det tionde Helsinge regementet, därunder hörer Helsingeland och Ångermanland". Regementet kom att delta i alla de krig som Sverige av olika anledningar deltog i fram till det senaste, 1814 års krig mot Danmark-Norge.

Åtta kompanier


LivkompanietDelsbo kompaniArbrå kompaniJärvsö kompani Alfta kompaniOvansjö kompani


När indelningsverket under Karl XI:s regering fick sin slutliga utformning fastställdes att regementet skulle organiseras med sex kompanier i Hälsingland och med två kompanier i Gästrikland, totalt 1.200 man (bilder saknas på Forsa och Färnebo kompaniskyltar). Länet kom därför att indelas i åtta stycken kompaniområden. Dessa inkluderade inte länets kustsocknar. Inom dessa kom flottans båtsmän att rekryteras. Regementets mötes- och övningsplats kom att bli Mohed belägen strax väster om Söderhamn.

Till Gävle


En form av allmän värnplikt infördes 1812 samtidigt som den indelta armén var kvar. Den kom 1901 och framåt att successivt ersättas av en mer reell allmän värnplikt. En följd härav blev ett omfattande kasernbygge i hela Sverige då alla gamla lägerplatser bedömdes inte hålla måttet inför värnpliktsarméns införande. Riksdagen beslöt att i Gävle skulle byggas kaserner för Hälsinge regemente. Alternativa orter, såsom Söderhamn och Storvik, hade diskuterats men Gävle ansågs totalt sett ha de bästa förutsättningarna för att ta emot ett regemente.

I mars 1909 flyttade de första enheterna in i de nybyggda och moderna kasernerna vid Kungsbäck. En park anlades, Regementsparken, med dansbana och musikestrad. Soldathem med ansluten kyrka (Soldatkyrkan) uppfördes utanför kasernområdet. I anslutning till denna byggnad uppfördes också en miniatyr av klockstapeln i Ljusdal. Ett soldattorp från Hälsingland flyttades och återuppfördes intill klockstapeln.

På Kungsbäck


Här kan det passa bra att parentetiskt något ytterligare skriva om Kungsbäck, Regementsparken och Soldathemmet med Soldatkyrkan.

Kungsbäck är ursprungligen namnet på den egendom (torp) på bland annat vars ägor regementets kaserner kom att uppföras. Torpet hade tidigare hört till kungsladugården Vall i likhet med andra torp inom regementets blivande övningsområde såsom Stenhammar, Hällhammar och Myrängen.

Regementsparken kom att anläggas efter regementets inflyttning 1909. Pådrivande härvidlag var regementschefen översten Fock. Dansbanan, som använts vid Stockholmsutställningen 1909, pråmades upp till Gävle. Den kallades Pinétska dansbanan efter musikern Teodor Pinét. Till dansbanan hörde också en särskild musikestrad som emellertid revs omkring 1970. Regementets musikkår svarade fram till dess indragning i maj 1957 för konsert- och dansmusik i parken.

I parken avtäcktes 1911 en minnessten för att erinra om regementets insatser för Sveriges väl och ve under gångna tider.

Under 1910-talet fanns en hel del djur att beskåda i särskilda burar i parken, ett Skansen i miniatyr. Efter några år lades dock denna verksamhet ner.

På initiativ av Ingvar Pira återupptogs sommaren 1984 traditionen med konserter i parken av olika såväl lokala som andra musikkårer. Flygvapnets hemvärnsmusikkår Gävle utgör här bärare av traditionerna efter regementets egen musikkår. En gång i veckan under sommarmånaderna ges det konserter.

Traditionen från regementets dagar med valborgsmässobål vid Gavleån den 30 april upprätthålls årligen av Högskolan i Gävle.

Soldathemmet och Soldatkyrkan


Soldathemmet med Soldatkyrkan I anslutning till att regementets kaserner uppfördes tillkom också Soldathemmet med vidhängande kyrksal. Denna invigdes 1916 av ärkebiskop Nathan Söderblom, som fått sin soldatutbildning vid regementet, till kyrka, benämnd Soldatkyrkan. Det var väsentligt att byggnaden kom att ligga utanför kasernområdet, detta för att de värnpliktiga skulle känna sig mera fria och lediga.

I och med regementets nedläggning övertogs byggnaden av Stiftelsen Sällskapet Hälsinge Regemente som nu bedriver lönsam verksamhet där. I kyrkan förekommer alla slag av förrättningar som hör en kyrka till. Klockstapeln med sina två klockor kallar samman till dop, bröllop, begravningar och gudstjänster. Sedan går det lätt att samlas i Soldathemmet för lämplig art av "eftersits". Men nu åter till "historien".

Krigsorganisationen


Under de båda världskrigen genomförde regementet en omfattande beredskapstjänst, framförallt under det andra. Under det kalla krigets dagar hade regementet ansvaret för en omfattande krigsorganisation med bland annat två brigader, förutom den ovan nämnda IB 14 även Hälsingebrigaden/IB 44. Denna kom att läggas ner några år före det IB 14 lades ner.

Som en följd av 1942 års försvarsbeslut skulle ett försvarsområde (fo) med stab vara organiserat även i fredstid. För att rationalisera arméns fredsorganisation beslöts i början av 1970-talet, efter försök vid I 14 och Fo 49 (Gävle fo, fram till 1966 Fo 21), att slå ihop regemente och fostab till en myndighet. I Gävle fick den nya myndigheten namnet Kungl. Hälsinge regemente med Gävleborgs försvarsområde, i kortform I 14/Fo 49. Från och med den 1 juli 1982 kom försvarsområdet åter att få kortformen Fo 21 i och med att regementet överfördes från östra militärområdet (med stab i Strängnäs) till Nedre Norrlands militärområde (med stab i östersund).

Under efterkrigstiden utbildades omkring 1.000 värnpliktiga varje år. Härtill kom årligen mer eller mindre omfattande repetitionsövningar med krigsförband. Särskilt omfattande var det de år då så kallad brigadomgång var inkallad, som regel en hel brigad utom två skyttebataljoner. De värnpliktiga kom i huvudsak från Gävleborgs län, men även från norra Uppland, sydöstra Dalarna (Avestaområdet) och Västmanland ryckte ynglingar in på Kungsbäck. Under flera år utbildades även många värnpliktiga hemmahörande i Stockholmsområdet. Antalet anställda på regementet var drygt 400 personer, militärer och civila.

Avveckling


Den del av regementet som blev kvar efter det att grundutbildningen upphört 1993 och byggnaderna lämnats den 30 juni 1994 blev inte långlivad. Den 27 november 1997 lades Hälsinge regemente med Gävleborgs försvarsområde definitivt ned. Det innebar att ansvaret för verksamheten inom Gävleborgs län kom att överföras till Dalregementet med Dalarnas försvarsområde, I 13/Fo 53, i Falun. Samtidigt överlämnades I 14/Fo 21 sista "kanslihus", före detta sjukhuset, till Högskolan i Gävle.

Gävleborgsgruppen


Gävleborgsgruppen Kvar på Kungsbäck kom att bli Gävleborgsgruppen som fick sin uppehållsplats (upl) i ett av de gamla förråden. Det var en starkt reducerad skara som nu fick svara för utbildning av hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer i Gävleborgs län, en tio till tolv officerare och några civilanställda med en överstelöjtnant som gruppchef.


Den 30 juni lades Dalregementet ned och kvar i Falun blev Dalregementsgruppen, en motsvarighet till Gävleborgsgruppen, med ansvar för militär utbildning i Dalarnas län. Samtidigt lades alla militär- och försvarsområden ned. De ersattes av tre militärdistrikt, nämligen Södra, Mellersta och Norra. Grupperna i Falun och Gävle kom att lyda under Mellersta militädistriktet med stab i Strängnäs. även denna organisation kom att läggas ned. Det skedde vid utgången av 2005. Från och med den 1 januari 2006 har Chefen för Livgardet tagit befälet över grupperna i Falun och Gävle.

Regementschefer


Regementschefer efter inflyttningen till Gävle har varit följande: Wilhelm Ernst von Krusenstjerna 1902 - 1909 (pappa till författarinnan Agnes von Krusenstjerna); Carl Alexander Fock 1909 - 1915 (pappa till Carin Fock, i sitt andra äktenskap gift med Herman Göring); Georg Nyström 1915 - 1923 (dottern Monica gifte sig 1919 med dåvarande löjtnanten vid regementet Hans Berggren vilken sedermera blev regementets chef); Henning Stålhane 1923 - 1932; Ernst Hartelius 1932 - 1933 (avled i tjänsten); Ernst af Klercker 1933 - 1934 (avslutade sin militära karriär som militärbefälhavare i I. Militärområdet, Kristianstad); Casper Ehrenborg 1934 - 1940; Carl Hamnström 1940 - 1946 (blev sedan krigsmaterielinspektör 1946 - 1960); Hans Berggren 1946 - 1955 (var chef för Hangöbataljonen 1941, ett svenskt frivilligförband under finska fortsättningskriget); Curt Göransson 1955 - 1957 (arméchef 1963 - 1969); Axel Henriksson 1957 - 1967; Nils Sköld 1967 - 1968 (arméchef 1976 - 1984, son till Per-Edvin Sköld, försvarsminister under andra världskriget); Jan Smedler 1968 - 1971; Carl-Henrik Gåsste 1971 - 1973 och 1975 - 1982; Allan Månsson 1973 - 1975; Ingmar Arnhall 1982 - 1987; Karl-Evert Englund 1987 - 1991; Folke Ekstedt 1991 - 1992; Hans Berndtson 1993 - 1994 (avslutade sin karriär som generallöjtnant och ställföreträdande öB); Tomas Bornestaf 1994 - 1997 (regementets från begynnelsen räknat femtiofemte och siste chef).

Litteratur


För den intresserade ges här exempel på litteratur som ger mer fakta om regementet:

1. Kungl. Hälsinge regementes chefer 1629 - 1909 av Otto Bergström (Stockholm 1909).
2. Kungl. Hälsinge regementes krigshistoria i kort sammandrag av Herman Sundberg (Gefle 1913).
3. Kungl. Hälsinge regemente i beredskap 1939 - 1945 utgiven av regementets kamratförening (Stockholm 1945).
4. Kungl. Hälsinge regementes Soldatkyrka av Bengt Ingmar Kilström ur "Gästriklands kyrkor. II". (Uppsala 1951).
5. Några axplock ur gamla Hälsinge regementes och dess underofficerares historia av Lars O. Skyttner (Gävle 1953).
6. Kungl. Hälsinge regementes historia under redaktion av Nils Frykberg, Ivar Hillström, Torsten Holm, Olle Törnbom och Erik Wickberg (Gävle 1968).
7. Gästrikebrigaden av Knut Björkenstam, utgiven av regementet (Gävle 1993).
8. Så levde man på Kungsbäck - Hälsinge regemente i Gävle 1909 - 1994 under redaktion av Knut Björkenstam, utgiven av regementet (Ljusdal 1994).
9. Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968 - 1997 berättar under redaktion av Knut Björkenstam, utgiven av regementet (Ljusdal 1998). Innehåller också kamratföreningens årsskrift Bocken för 1998.

Bocken, årsskrift för regementets kamratförening från och med 1939 (utkom inte åren 1959, 1994 och 1995; Bocken 1996 omfattade jämväl åren 1994 och 1995).



Till sidans topp